Träben

Vi går varje dag.. nerför trappor, uppför trappor, på trottoarer, på grus, på asfalt, i rulltrappor *, i medvind och i motvind. Det brukar funka rätt bra! Kan på sin höjd hända någon gång att man råkar slå klacken i en kant eller en skarv, men det är synnerligen ovanligt och det händer inte så mkt mer än att det liksom bara gnisslar till lite. När man väl lärt sig gå så sker allt per automatik! MEN, det är när man börjar tänka på hur man går som allt skiter sig.

Säg att man ska träffa någon man inte träffat förut, eller det var ett tag sen man träffade personen. Det kan vara en dejt, ett möte, en gammal släkting, vad vet jag? Som det sig bör så är man ju såklart ett par minuter sen och man hartsar fram hetsigt i sina sneakers. Man har inte riktigt koll på hur korsningen ser ut där man ska ses, men vet ungefär vart det ligger. Efter att ha svängt in vänster på rätt gata ser man korsningen en bra bit bort där mötet ska ske. Man knatar vidare bortåt och då händer det som inte får hända. Då det är 50 meter kvar så ser man personen ifråga som redan är på plats. Personen vänder sig mot mig och ser mig på ”lite för långt håll”.

Man nickar till lite snyggt och inser att det tar en stund att färdas 50 meter till fots. Efter att nicken besvarats så fortsätter personen titta då man går där mot honom. Det är nu man börjar tänka på hur man går, man försöker ta stolta steg, går ju bra detta, men vart ska man göra av armarna egentligen? Man börjar svänga på armarna lite världsvant och kommer lite i otakt med stegen, man ler lite krystat och kollar lite snett nedåt eftersom ögonkontakten varat lite för länge. Nu försöker man hålla reda på alla kroppsdelar så det nästan brinner i huvudet, till slut blir det för mycket att hantera och istället snubblar man till på ett osynligt hinder som inte ens finns, vilket resulterar i en 4 sekunder lång tangosekvens som mirakulöst räddar upp en rejäl vurpa. Man är glad att man fortfarande står på benen, men uppvisningen var ju allt annat är glamorös.

Personen man är på väg mot har ju förmodligen sett fadäsen, MEN, medan jag räddar upp vurpen och hinner resa ögonen mot honom igen så ser man hur han tittar bortåt? Frågan är om han har uppmärksammat tangon och sen tagit sitt förnuft till fånga och hunnit vända sig åt andra hållet och låtsas som att han inte sett något. Eller, var det bara så att personen vände sig om för att även han tyckte ögonkontakten blev lite lång och därmed missade uppvisningen?

Oavsett så börjar man intala sig själv att äsch, det var ingen fara och kvällen fortgår friktionsfritt!

Paradoxalt nog så händer det motsatta 2 veckor senare. Man står själv och väntar i en korsning, personen man ska möta kommer gående, vi uppmärksammar varandra och nickar till lite snyggt och efter några sekunder snubblar han till mitt på trottoaren helt utan anledning vilket gör att han ser ut som en överförfriskad trasdocka på blank-is. Man ser debacklet, kollar bort fort som fasen precis som att man inte sett något, allt är frid och fröjd, tror han ja! För under hela kvällen sitter man och fnissar i mjugg åt uppvisningen utan att personen vet något.

* Tydligen ska man gå i rulltrappor här i Stockholm. Ska man gå i rulltrappan så gör man det på vänstersidan, även kallad vänsterfil. Om man bara vill åka med i rulltrappan ska man stå till höger som kallas för turistrännan. Om man skulle råka blockera vänsterfilen genom att stå still samlas det fort som ögat en trupp med 9 personer på rad som harklar irriterat för att man blockerat deras "motorväg". Slutar med att någon inte kan hålla sig längre utan utbrister ett högljutt ”URSÄKTA”. Då är det bara studsa till höger och släppa förbi horden som sen dundrar förbi som en samling arga gnuer med Massimo Dutti påsar och attachéväskor.

Dagens Tips: Vänsterfil, här ska det fan gå undan! Stå inte och sov i rulltrappan tack!

Enkelrätt

Det sägs att golf är en av världens svåraste sporter tillsammans med baseball. Det som är lite intressant med golf att bollen trots allt ligger stilla, och ändå är det så marigt. Men det svåraste med golf är att göra som man tänkt sig.

Tjusningen är just då man står där på sista hålet i en stor tävling. Tävlingen går kanske över 3 varv med 18 hål per varv. Man har då alltså spelat 53 hål under 3 dagar och man leder med ett slag efter allt kämpande. Och det är ju precis detta som golf går ut på, allt hänger på detta. Vinna eller försvinna. Andra plats räknas inte. Sista hålet är en smal par 4:a med träd på högersidan och vatten på vänstersidan om utslaget. Missar man vänster är man rökt direkt om det plaskar i vattnet, missar man höger så lär man ha större chans att hitta en årsförbrukning kantareller än att hitta bollen. Man gör sin rutin, solen skiner, man har snygga kläder och frissan är lite sådär blåsigt ruffsig på ett snyggt sätt såsom det bara kan bli efter en hel dag på golfbanan. Man ställer upp sig, starta baksvingen och PANG, proppar ut bollen mitt i banan. Det finns få saker i världen som är så sköna som att hyvla ut den perfekta driven rakt ut i fairway under denna press. Eller ja, finns nog bara en enda sak i hela världen som är skönare. =P

MEN, vad skulle hända om man stod där på utslaget och vet att om jag råkar slå ut i skogen eller ner i vattnet och så fick man en chans till? Man skulle inte vara i närheten så nervös, och publiken skulle inte känna spänningen. När det är ett hål kvar att spela så vet man redan vem som vunnit. Visserligen så måste man även slå in slaget på green, och sen putta också, så det är inte helt klart. Men just att sätta ett utslag på ett svårt 18:e hål, då har man gjort det mesta av jobbet. Eller tänk om man spelar hockey och har ett friläge pga en felpassning från motståndarlagets backar, man tar fart mot målet, laddar för en fint men missar och slår upp pucken på läktaren. Då bryter domaren och så får killen en chans till. Det skulle ju aldrig funka! Eller efter förlängning är det avgörande straffar, Beckham missar, några suckar, andra fortsätter och äta popcorn, för alla vet att han får en ny chans på sin straff.

Det är precis så tennis funkar. I VILKEN ANNAN SPORT SÅ FINNS DET ETT UTTRYCK SOM HETER DUBBELFEL! Det är något av det mest idiotiska jag någonsin varit med om. Vadå dubbelfel? Man har gjort fel två gånger, och första gången man gjorde fel så kommer man undan med det? Dessutom är ju just serven en så betydande del av tennisen också då servekanoner har en tendens att krossa i sina servegame. Eller heter det servegame? Någon som vet?

Såg dubbelmatchen häromdagen, Aspelin har bra tryck i sina servar, men jag tror inte han har satt en första serve sen tennisskolan i högstadiet. Jäklar vad det smällde i nätet och stackars Thomas Johansson fick spendera mer tid att plocka grejer från nätet än en fiskare på nordatlanten. Galet starkt att de vann den matchen, all respekt! Men hade man bara haft en chans på serven hade Simon fått hålla igen sina servar och då hade vi inte alls haft samma fördel då han väl träffade banan.

Så nej, bort med andraserven, tennis skulle bli så extremt mycket mer roligare och det skulle bli mer spel i bollarna och ha mindre betydelse om man har serven eller inte eftersom man då inte kommer våga satsa fullt på serven. Där är damtennis roligare, blir liksom mer spel i bollarna! Sen är kanske damtennis kul av andra anledningar också. =P

Sidospår; Simons frisyr, SHIT alltså! Tänk om man hade sånt hår, vad lätt allt skulle vara.. Det kan nog vara det snyggaste håret jag sett! Riktigt hollywoodhår! Eller Simon har delad förstaplats med min kompis Daniel, han har så grymt snyggt hår! Synd bara att Daniels hår är svart, hade det varit mörkbrunt (som t.ex. mitt hår) hade det varit perfekt.

Och på tal om fel och dubbelfel, förutom tennis så är det en annan yrkesgrupp som får ha massa fel och ändå ha kvar jobbet. Meteorologer. Tänk om jag hade så mycket fel i mitt jobb, jag skulle inte ha en kund kvar.

Dagens Tips: Golf, här får man inga andra chanser och bollen spelas som den ligger. Du påverkar allt själv, spelar du bäst, vinner du.

Diamond vs. iFån (iPhone)

Vad är en telefon? Förr i tiden var man glad om man kunde ringa från en telefon. Idag ska det finnas alla möjliga funktioner. Ingen är gladare för det än mig för det, tekniknörd som man är.

I måndags var det Sverigepremiär för en mycket efterlängtad "pryl". Givetvis så la jag vantarna på en ögonaböj och i måndags klockan 11:21 så hade jag den hemma i min näve. Egentligen kan man inte kalla det för telefon, för att telefonera är det minsta man kan göra med den så jag kallar den pryl istället. Med denna pryl kan du surfa i en extremt smidig webbläsare, du kan ta hyggliga kort och dessutom skicka dem till vänner, du kan navigera med hjälp av GPS och A-GPS (assisted gps, beräknar postion utifrån triangulering med hjälp av GSM-mastarna) och inbyggd Google Maps, du kan tagga kort du tagit och koppla dem till en plats med GPS, du kan lyssna på musik, du kan kolla på YouTube via ett specialanpassat program. I stort sett 99% av all navigering sker med den mycket smarta touchskärmen, men om du vill kan du plocka fram den lilla pinnen som kallas Stylus och dutta på skärmen.

Prylen har även en accelerometer vilket gör att den känner av hur man håller den. Exempelvis om det ringer och man är på möte så kan man lägga den på bordet med displayen nedåt så stängs ringsignalen av. Och om du tittar på en bild eller surfar och lägger prylen på bredden så snurrar bilden en kvarts varv och fyller ut hela skärmen i liggande läge. De har även stoppat in en appliktion för väderprogrnoser som är så läcker så man får ståfräs! Den har 4 gb internt minne som räcker gott och väl både för att ladda den med musik, och du kan även ladda över filer som du kan kika på direkt i prylens mediaspelare - grymt fräckt!

Dessutom finns det massa andra funktioner såsom fm-radio, trådlöst nätverk, bluetooth, e-postläsare, kalender och ett av de roligaste spelen jag sett på en mobil. (Teeter som använder ju acceleromtern) Givetvis har den 3G, HSDPA 7.2 som i folkmun kallas Turbo 3G.

Som jag ser det är detta den mest teknikspäckade pryl du kan hitta idag. Den är dessutom EXTREMT snygg!! Måtten är acceptabla och vikten är väldigt lätt för denna typ av pryl. Tro det eller ej så kan man faktiskt ringa från den också!

Nu tänker väl de flesta att det är en iFån eller nåt sånt det är tal om. Inte en chans, här pratar vi HTC Touch Diamond som bygger på Windows Mobile 6.1.

I och med allt detta ovan så UTKLASSAR denna Diamanten den nu så trendiga iPhone med hästlängder. Det finns INGET som iPhone gör bättre än denna pryl, utan på sin höjd så tangerar den bara Diamond på vissa ställen. Däremot har Diamond mängder av funktioner som INTE iPhone har.

MEN, det finns en stor fördel iPhone har, den har ett fantastiskt flyt i menysystemet. Diamond laggar (typ hackar) då man har många program igång och det tar lite tid ibland att starta program. Det finns små justeringar och program man kan installera för att få mycket bättre flyt, men det krävs lite av en tekniknörd för att fixa det. Men trots att jag lagt på alla de grejerna så lider tyvärr TouchFlo 3D som deras gränssnitt heter av en viss seghet. Dessutom då man går ner några nivåer i systemet och ska t.ex. skriva ett SMS så tar Windows Mobile gränssnittet över vilket är allt annat än porrigt.

iPhone är däremot en ren njutning och mycket mer exakt och mjuk i sin hantering och gränssnittet går igenom hela telefonen. Och det är faktiskt det ENDA som iPhone är bättre på, och de ska de ha alla heder för!

Eller, jag glömde en sak till som iPhone är bättre på, och det är just det som gör den så extrem! MARKNADSFÖRING. De lyckas verkligen skapa en hype, och jag är inte bara tekniknörd, jag är designörd och Apple är duktiga på att designa prylar som tilltalar användarna.

Dessutom har de en enorm fördel av i att både äga mjukvaran och hårdvaran. Jämför med datorer, om vi tar MacBook Air jämfört med min LG TX Express. Det är två liknande små bärbara datorer som väger runt 1 kg. MacBook har alltså både mjukvara och hårdvara från Apple vilket gör att de kan optimera mjukvaran för den hårdvara de väljer. Windows Vista som jag kör på min LG måste däremot ta hänsyn till mängder av fler parametrar och uppsättningar av hårdvara och 3:e-parts program. Många tänker inte på det utan allt man får höra är att "guuuud av min MacBook är stabil". Tror jag det då de kontrollerar allt från råg till limpa eller vad det är man brukar säga. Och det är ju samma med iPhone, de har byggt både operativsystemet och hårdvaran.

Via deras väldigt skarpa marknadsföring så har Apple även lyckats skapa ett enormt namnigenkännande. Oftast funnits bättre och vassare och billigare grejer än de skakat fram, men det är Apple som folk känner till.

Ett lysande exempel är när någon glad icke-nörd (läs: normal människa) har köpt en Mp3-spelare och utbrister glatt: "jag har köpt en iPod!". Problemet är bara att det är en Mp3-spelare av märket Creative, men icke-nörden tror att iPod är ett samlingsnamn för Mp3-spelare.

Ännu ett exempel är då jag hade min föregående telefon, en HTC Touch Cruise, HTC var långt före iPhone med Touchgränssnitt, om än inte alls lika bra, men ändå först. Men så fort någon såg mig svepa med fingrarna över skärmen så hör man alltid någon säga "åhhh, är det en iFån?". Återigen ett bevis på hur bra Apple lyckats med sin marknadsföring.

Sen tycker jag det är fel att kalla detta för lansering, rent krasst är ”nya” iPhone en pryl som är 1 år gammal fast med en liten uppgradering och lite byte av skal och in med en liten GPS och in med den i ett nytt land. Tiden har ju inte direkt stått still! Dessutom med en idiotiskt bundlat abonnemang från Telia som är svindyrt och oflexiblet. De gör det verkligen inte lätt för sig! iPhone hade ett försprång som de torskat, inte så smart.

Men en sak kan man vara säker på, nya iPhone kommer att bli succé! Och det har inte att göra med att det är den bästa prylen, eller den snyggaste, eller den billigaste, eller den smidigaste, utan för att Apple återigen lyckats skapa en hype runt sin nya ”pryl”. Och det är riktigt imponerande! Dessutom går det att ringa ifrån den.

Okej, för att börja runda av, ni är nu säkert väldigt nyfikna på den där diamanten som jag pratar om, här kan ni se mer om den:

Lanseringsfilmen

Genomgång av menysystemet

Extremt coola väderapplikationen

Webbläsare och YouTube klient

Teeter - det extremt coola spelet som använder accelerometern

För mer info, kolla in:
http://www.htc.com/www/product.aspx?id=46278
För att köpa den rekommenderar jag Dustin Home: http://www.dustinhome.se/pd_5010144392.aspx

Och för att väga upp det lite, här kan ni hitta lite artiklar på Aftonbladet och SvD om iFån där alla hyllar denna pryl! Och nej, jag är inte bitter. =)
http://www.aftonbladet.se/pryl/tele/article2875116.ab
http://www.aftonbladet.se/pryl/article2873601.ab
http://blogg.svd.se/webbochteknik?id=8227

Jag skulle kunna göra jämförelser och spalter och diagram i evigheter, men det kommer komma i varenda tidning som finns så det är bättre att de personerna får hantera det. Detta är bara min personliga åsikt och det finns miljader argument om både det ena och det andra.

Men i slutändan handlar det bara om personligt tycke och smak, OCH bra marknadsföring. =P

Dagens Tips: iFån, ingen idé att säga nåt annat - folk kommer köpa den ändå. Men jag är ändock ruggigt stolt över min HTC Touch Diamond, sen får folk säga vad de vill. =P

Slipsnål = rött kort

Det är en sak som alla missat.. det är nästan så Lagerbäcks kostym fått mer fokus än att vi vann matchen igår. Jag reagerade faktiskt direkt på att han hade kostym då jag såg honom. Och bara för att man har kostym så behöver man inte vara snygg, men den där var helt rätt. Det kan varit Tiger, kanske Filippa K, eller så kanske jag är helt ute och seglar. En Outsider är Oscar Jacobsson, men då är nog slipsen från ett annat märke.

Kostymen var stilig men avslappnad, tidsenlig smal slips med snygg mönster och färgen på kostymen går bra till hans hår och glasögon. Bra med vit sjorta oxå så det blir lite striktare tack vare den lite ledigare färgen och slipsen. Tycker det även blev bara snyggare då han knäppte upp kragen och släppte lite på slipsen. Å andra sidan är det nog stiligare att hålla den knäppt under matchen och så kan han knäppa upp sen på efterfesten.

MEN, som han i Let´s Dance brukar säga, vad i helvete är grejen med slipsnålen!?!? Killen gör ju alla rätt och så faller han på en sån enkel grej. Har läst mängder av artiklar som kommenterar hans kostym, men INGEN har kommenterat slipsnålen. Slipsnål är rött kort, ut i omklädningsrummet ögonaböj!

Inte ens stilkillen från Café noterade det, kolla själva: http://www.aftonbladet.se/sofismode/man/article2659790.ab

Kanske noterar jag det för jag har ögon som är vassare än Globalknivar, eller så är det att jag missat tåget igen och det visar sig vara inne med slipsnålar och det är egentligen jag som är efter. På samma sätt som med glasögonen som jag skrev om i mitt förrförra inlägg. Jag låter det vara osagt tills vidare.

Nåja, på lördag är det dags för nästa match, jag är mer nyfiken på vad han kommer ha på sig då än hur det kommer gå i matchen. Eller nej, nu överdriver jag lite, men ändå. Och Lasse, om du läser detta, ha INTE på dig samma kostym igen, då kommer ditt stilomdöme åka ner i källaren oavsett om vi vinner eller inte.

Dagens Tips: Kostym, UTAN slipsnål. Även om det inte är en dyr stass så är det i alla fall tanken som räknas, bara man lämnar slipsnålen därhän.

67 kronor tack.

- Ehh.. vaasaaaru?
- Ja det blir 67 kronor! Du beställde en Big Mac hamburgare, en liten cola och en liten jordgubbsshake.
- Vad kostar shaken, och vad kostar en meny?
- En shake kostar 16 kronor, en Big Mac & Co kostar 57 kronor.

Alltså, jag vet inte vart jag varit senaste åren, men priset på Big Mac har verkligen gått upp. Och 16 kr för 2 dl jordgubbsshake? Helt sjukt. Folk säger att bensinen är dyr, men jag får fasen en hel liter bensin för samma pris som 2 dl shake. Dessutom räcker det lika länge, tar cirka 5 minuter att köra 1 mil vilket drar cirka 1 liter bensin, och det tar väl cirka 5 mins att slurka i sig en shake. Så man kan säga att om jag dricker en shake medan jag kör bil så blir det ackumulerade bränslekostnaden 30 kr per mil. Inte konstigt att alla klagar på att det är dyrt att köra bil!

Nåja, åter till maten, det som är mest märkligt är att om jag köper en meny så får jag ju en hamburgare, mellanstor cola OCH pommes för 57. Men skippar jag pommesen, tar en LITEN cola och en LITEN shake så blir det 10 spänn dyrare? Det känns inte logiskt.

Det känns lite som McDonalds och IKEA har gått samma väg. Mentalt så tror alla att de är väldigt billiga. Men då man checkar ut i kassan så slirar det iväg ändå och rätt var det är så står man där med fruktpåsar och grejer och så går det på 230 pix för 3 pers.

Eller så är det helt enkelt bara jag som inte haft någon förankring i verkligheten senaste åren. Inte för att jag är priskänslig på nåt sätt, men man får sig bara en tankeställare ibland. Fråga mig t.ex. inte vad en liter mjölk kostar, för det har jag inte en aning om. Men med tanke på ovanstående så skulle jag inte bli förvånad om den gick på en typ femton riksdaler.

Dagens Tips: McDonalds, går inte motså, trots slampig prissättning.

Penishölster

Jag har precis insett att jag är en skam för Södermalm. Och inte bara Södermalm, utan även resten av Stockholm och mellansverige och alla andra stora orter. Jag skulle in till stan på ett ärende och det var ju lite taskig tajming med tanke på köerna. Snitthastigheten var lika låg som åldersgränsen på The Soap Bar och då har man ju lite tid över i bilen att spana.

Det som hände var att jag kom till insikt, mina solglasögon är kanske inte helt moderiktiga. Det kryllar av folk i stan och den ena har större glasögon än den andre. Plast måste vara en het råvara i dagens samhälle. Alltså, mina glasögon är absolut inte små, de är normala. Jag tycker jag är lite het i dem. Då jag blundar och tänker på mig själv i glasögon så ser jag Keanu Reeves framför mig då han poserar på fodralet till Matrix. Jag känner mig snygg.

Dessvärre så är det nog så att jag inte alls hängt med! Man kanske borde skaffa ett par stora solglasögon? Problemet är att jag kommer nog ha svårt att ta mig själv på allvar med ett par solglajjer som är så stora att det går åt en halv flaska Ajax att tvätta dem. Man har ju inte det bredaste ansiktet på marknaden och det kommer nog bara se löjligt ut.

Sen så gillar jag sol, använder bara solglasögon i bilen, jag gillar då det är ljust. Jag använder inte keps på golfbanan heller, man får så himla risig solbränna. Vit i pannen och brun från ögonbrynen och ju längre ner i ansiktet man kommer desto brunare är kulören för att sen eskalera ut i en riktigt brun haka. Visst, man ser fin ut i keps, men då man tar av den ser man inte frisk ut. Så ja, solgränser är inte roliga, så då spelar jag hellre med solen i ögonen. Och om jag fick välja och jag hade kropp för det hade jag spelat i bar överkropp. Eller, jag hade nog till och med spelat helt naken. Kan vara lite jobbigt då man ska slå då det hänger en salami mellan benen, men man får väl fästa nåt slags hölster på insidan av låret som man kan stoppa ner lemmen i. Å andra sidan skulle man få solgräns av det oxå, och en blek lem. Men det kanske finns lösningar på det. Är det någon som känner en Masai som man kan fråga? De kutar ju ideligen runt med såna strutar på snoppen och en pilbåge på ryggen, de måste ju ha samma problem?

Åter till glasögonen, det finns ju en fara med det.. Ni tjejer är så HIMLA fina i era stora solglasögon! Och ni lägger ner mycket pengar på dem, det är Chloe, Dior, Gucci, Marc Jacobs och Gigli. Baksidan av dessa oversizedmodeller är att det kan vara lite gäckande. Man sitter där på en uteservering och sippar på en appeltini och rätt var det är så ser man en riktigt tutti frutti komma knatandes med ett par rejäla glasögon, en liten klänning och ett par leggings. Håret är uppsatt och sticker ut i en liten toffs som ser ut som en perfekt ormbunke. Jäklar tänker man då hon glider fram som en gepard över kullerstenarna, det där var ingen dålig böna! Då hon passerar så måste man ju såklart spana in hennes rumpa och det ser ut som två grapefrukter som bråkar under en presenning, grymt tajt! Men det är då det händer, precis bredvid uteserveringen ligger en bankomat i skugga. Hon tar av sig solglasögnen som täcker 3/4 av ansiktet och under dem uppenbarar sig inte en 27 år tjej som jobbar i skobutik och luktar jordgubb utan en dam som är 49 år gammal och jobbar med att ta fram OCR-nummer åt SEB i Rissne. Visserligen välbevarad för sin ålder, men inte riktigt inom mitt spektrum.

Så jag behåller nog mina ”små” glasögon, man vill ju inte skylta med falsk marknadsföring. Jag är ju en 32-årig datanörd från Södermalm, vilket kanske inte heller tilltalar ett så stort spektrum, men jag står för det genom mina små brillor! Fast man kanske borde testa att köra med leggings någon gång?

Dagens tips: Lem, även om den är lite ivägen ibland så är den faktiskt rätt rolig att ha!

Bra start

Vissa dagar känner man sig lite sliten och trasig.. man kollar i spegeln och känner sig som hundra år. Har varit en stressig vecka, det börjar ta ut sin rätt. Det är såna här dagar man åker till Systembolaget.

Efter att utfört några ärenden smyger jag in på Systemet vid Regeringsgatan. Jag ställer mig i kön, efter ett tag kommer en äldre dam och ställer sig bakom mig, vi nickar till lite mot varann, som man gör i köer. I korgen har hon en Chablis och en flaska portvin. Vankas möjligtvis lite myskväll med farbrorn hemmavid, lite gott att äta, lite ostar och På Spåret med Oldsberg.

Då det är min tur och jag kommer fram så börjar killen i lite för opropertioneligt stora glasögon scanna av flaskorna. Jag tror han försökte vara lite "södermalm" med sina glasögon men det gick sådär. I alla fall, då han scannat av alla flaskor och det är dags att betala så frågar han försynt "ursäkta, har du legitimation?". Detta är precis detta jag väntat på hela dagen, äntligen får jag höra det! Jag tittar mig runt och hoppas att det var många som hörde detta. Tröttheten försvann på en sekund och jag eldar av ett brett leende och säger: "här är min legitimation", och så visar jag mina 7 st. gråa hårstrån på vänster tinning.

Damen bakom mig med portvinet skrattade så mycket så jag tror att det kan orsakat ett litet urinläckage. Killen i kassan skrattade så hans stora stora glasögon måste gjort blåmärken på hans näsa. Medan de skrattade så drog jag upp mig leg och sa att jag är trettitvåochetthalvt. Jättebra sa han, ledsen att jag var tvungen att fråga. Ingen orsak sa jag och nickade till tacksamt. Han förstod nog min glädje. Kan det till och med varit så att han frågade för att han såg att jag såg lite hängig ut och ville pigga upp mig? Eller så kanske jag uppmuntrar till det, man får kanske skylla sig själv då man köper 8 st. Xide Pineapple/Lime och en flaska Taittingen Rosé Champange, antingen tror folk man är 19 eller att man är gay.

Dagens tips: Läs fortsättningen i nedanstående inlägg som heter "Dålig avslutning".

Dålig avslutning

Efter en bra start som beskrivs i inlägget ovan så känner jag mig glad och pigg. Kände att det vore på sin plats att fira med att åka och träna lite golf. Rätt skön kväll, blåser lite, blå himmel, men lite kallt. Då jag är klar så åker jag och tankar bilen på Statoil i Kungens Kurva. Jag blundar då belopp-räknaren snurrar som fläkten i en hårfön och förnekar att det är dyrt med bensin. Försöker komma på övertygande skäl till att det är befogat att köra bil överallt, kommer inte på nåt. Kollar på bilen, lite smutsig. Tänkte att jag kanske skulle ta en borstfri tvätt då jag ändå är här.

Bensinen är redan betalad med kortet direkt vid pumpen, så jag lommar in i byggnaden. Ställer mig i kassa 1 där det står 3 personer framför varav den ena var precis klar. Bakom mig glider en lastbilschaffis in och försöker tränga sig, det kan han glömma, jag spärrar mina spanska ögon i honom och han ställer sig snällt bakom mig. (jag är inte spansk, men man skulle kunna tro det)

Då det är dags för nästa person i kassan så bara susar det till, rätt var det är dyker det upp folk från alla hörn, visade sig att det var 4 personer totalt. Det köps godis och det beställs korv. Det hela avhandlas rätt snart, jag blir lite förvånad, ser ju bra ut! Bara en person kvar framför mig. Och då händer det ofattbara igen, då dyker typ hans mormor och morfar upp, och det är ungefär här allt vänder.

Det tvistas om det ska vara kabanoss eller vanlig korv. Vad är skillnaden egentligen undrar de? Det är dubbelcheese och vanlig cheese. ingår det Cola? Men om jag vill ha Ramlösa? Under tiden ser jag att kassa två rör sig snabbare än en ormrädd pappa i skansenakvariet. Idogt står jag kvar, det måste lätta snart. Men jag har fel, tjejen i kassan kutar helt plötsligt iväg, hamburgarna verkar vara slut. Hon måste gå och hämta nya i frusen typ och et tar tiiid. För att göra en lång historia lite mindre lång, de framför mig tog hela 7 minuter på sig och de gled sakta bort från kassorna smaskades på kabanosser och hamburgare. Då det ÄNTLIGEN var min tur så frågar jag snällt efter en borstfri tvätt. Det är då skräckten kommer, turbo-bruden i kassal säger med sin nasala stämma:

- Naae.. du vet, jag kan INTE rekommendera den borstfria.. den är inte braaaa..

- Ehh.. varför då svara jag?

- Naee.. det är nån slang eller nåt som inte sitter rääääätt så den spolar dååååligt.. mmmm.. så är det.. *nickar*

Jag blir helt paff, här har jag stått i över 12-13 minuter på att få köpa en tvätt och så funkar den inte. Jag kan inte håller mig längre, jag säger:

- Vart har jag kommit? Är det Statoil, alltså, bensinmacken?

- AAAaaaeee.... säger hon med sin nasalaste röst. (tänk att du håller för näsan när du pratar så förstår du tonläget)

Då klämmer jag ur mig, ja det är ju tur att hamburgergrillen funkar i alla fall, och så går jag bara därifrån. Jag är duktig irriterad och mina spanska ögon är svarta som lakrits.

Därmed blev det lastbilschaffisens tur att få sig ett skratt. Jag bara tittade på honom och skakade uppgivet på huvudet, han förstod nog min frustration. Då jag var på väg ut så hör jag i kassan hur lastbilschaffisen säger, "diesel på 3:an, och sen 2 kokta med bröd".

Herregud..

Dagens Tips: ICA, ska ni köpa mat, åk till mataffären. Ska ni köpa bensin, åk till bensinmacken. Man kan inte vara bäst på allt!

Bromsspår

Många undrar idag hur det är att jobba hemma istället för att ha ett kontor att åka till. Jag tycker det är supersoft, åker runt på så mycket möten och grejer, och då man väl är klar är det skönt att åka hem hit och ordna upp allt. Men som vanligt finns det fördelar och nackdelar med allt.

Året är 2001, luften börjar sakta sippra ur den så kallade bubblan likt ett gammalt fnasigt cykeldäck, jag jobbar som internetkonsult på en konsultbyrå. Efter att ha överkonsumerat Ramlösa Citrus (Carlsberg är min största kund – har typ betalt för att säga det där) under eftermiddagen så börjar det trycka på lite. Dags att gå på toa.

Smyger ner för trapporna ner i den kalla bottenvåningen där toaletterna är huserade. Går in i toaletten och vidare in i ett sånt bås. Öppnar toalocket och hallå i stugan, där uppenbarar sig ett par bromsspår som till och med får burnout-spåren från Wålms Hot Rod att se ut som lakritssnören. Här är det någon som jobbat hårt! Ingen nämnd, men på byrån så jobbade det några stora bjässar och direkt så börjar det susa fram konsultprofiler framför näthinnan på vem som kan gjort detta. Det måste till en bastant kille för att björna ur sig såna här portioner. Jag kommer ner till ett urval om två personer. Jag ser deras ansikten framför mig medan en rysning av obehag sprids längs med min ryggrad.

Det är ju nu man ställs inför ett fruktat dilemma. Om man låter det vara som det är så kan man ju sätta pengar på att man möter någon då man går ut genom dörren som sedan går in och tror att det är jag som gjort bromsspår i toan. Å andra sidan vill man ju inte stå och harva med en gulnad toaborste i någon annans exkrementer bara för att rentvå sitt eget rykte. Tanken slår mig även atta det kan vara en variant att byta bås, men tänk om man möter någon mitt i den akten, hur skulle det då se ut?

Efter att ha tagit mig en funderare så faller valet på operation rengöring. Lindar in näven i papper som fungerar som en temporär handske för att undvika hudkontakt med handtaget på toaborsten. Efter några snabba svep medan man tittar bort och tänker på fotboll verkar jobbet vara gjort. Dubbla spolningar senare glänser klosetten som porslingsögat på en gammal pirat och man kan äntligen få lätta på trycket.

Då man är klar och går ut och tvättar händerna så känner man sig ruskigt nöjd. Nästan så man hade hoppats att träffa någon på väg ut ur båset och då de går in så ser de hur fint man har gjort.
När man står där och försöker torka händerna i den där hopplösa varmlufts-fönen så kommer någon kollega som man bara sett några enstaka gånger i kontorslandskapen. Man nickar till mot varann lite som man gör på toaletter. Och nu händer det som inte får hända, han går in på båset BREDVID det båset där jag var! Der bränner till i magen.. var den toan ren, eller var det ÄNNU värre spår där inne? Om det är spår där så tror han givetvis att det är min signatur. Man lommar snabbt ut från toaletten upp till kontorsstolen igen i förhoppning att han ska glömma mitt ansikte.

Som av en slump så träffar man helt plötsligt på den där killen på daglig basis, han nickar igenkännande varje gång, och man kan nästan se att han skulle vilja berätta nåt för mig, men vågar inte ta bladet från munnen. Kan lova att det var en riktig macka även i båset bredvid, och han kommer för alltid att koppla ihop mig med det kadavret. Men det som är värst är nästan ovissheten, för det kanske var rent? Eller får han rysningar av obehag varje gång han tänker på mig? Fasen alltså, vissa matcher går det bara inte att vinna.

Dagens tips: Kontor hemma, Fisen har sin kattlåda, jag har min porslinstron. Inga misstankar, och inga oväntade överraskningar.

Kindpussar

Jag gillar då folk kan föra sig och finna sig i situationer. Allt från att hålla tal till att dra ut stolen till sin bordsdam. Som ett litet sidospår tror jag faktiskt att den där artigheten håller på att dö ut lite, det känns lite trist.

Det är så skönt att se ett äldre par som väntar på deras vänner på t.ex. en restaurang. Det är slutet på juli, kanske en födelsedag som ska firas. Då vännerna dyker upp så ställer sig alla upp och det hälsas och har sig. Alla har tagit på sig sina finaste kläder. Det är klänningar, kostymer, sjalar, handväskor, manschettknappar och hela kittet. Kanske till och med någon dam som lyxat till det med en brosch. Det är en potpurri av skarpa parfymer som möts, det surras och tackas för sist och ges komplimanger för de söta skorna som är inhandlade dagen till ära.

Slipsnålar är bannlysta, och eftersom vi har att göra med eleganta herrar har de givetvis full stilkoll och det är inte en slipsnål så långt ögat når. Nog för att slipsnålar kan tyckas vara praktiskt, men även midjeväskor och mobiltelefonhållare i skärpet klassas som praktiskt och det är inte ok. Så försök inte ens.

Men det är där mitt i hälsningsorgien som det kan bli riktigt spännande. De eleganta herrarna plockar fram trumfkortet, den fruktade kindpussen. Det är nästan så allt stannar upp, alla tittar och det blir tyst i restaurangen. Alla ställer sig frågan, kommer han klara det? Totalt opåverkad av pressen så är han smidig som en räv och leverer en trippel kindpuss som om det vore en liten presentask med rött snöre. Respekt.

Alltså, jag vet inte vart man lär sig kindpussas för det kommer inte naturligt. Men det ser så fasligt elegant ut, och som att de vore skådespelare är ju damen helt med på noterna. Jag begriper inte hur de gör.

Det finns ju så mycket som kan gå fel! Och ska man egentligen pussa på kinden eller ska man bara göra pussljudet då kinderna möts? Vilken sida ska man pussas på? Är det en enkel, dubbel eller trippel puss? Och vad säger hennes make om att man står där och gör närmanden mot hans fru?

Mycket av hemligheten har jag märkt är det där "mmmmmm:ande" ljudet. På nåt sätt är det som en liten uppmaningen av mannen att nu kommer det dyka upp en kindpuss här serru. Men får man väl till det, då är ju bara halva jobbet gjort. Ska man nöja sig med en enkel? Eller ska det vara en dubbel? Eller kanske de luxe versionen, en trippel!?

Själv är jag en kramare, jag gillar att kramas. Efter golfrundor så tackar man alltid för ronden genom att ta i hand. Och spelar jag med en tjej eller dam, ja då ger jag en kram. Så jag vill nog påstå att jag är rätt bra på att kramas. Jag tycker det är vänligt på nåt sätt. Kramar även killkompisar som står mig nära.

Jag kan styra kramen rätt bra, gäller att hålla upp höger arm i luften samtidigt som man viker fram höger axel en aning, då brukar mottagaren se vad som är på väg att hända och kramen utförs med elegans. Eller som idag på eftermiddagen då jag skjutsat hem Andrea och Madeleine. Värdelöst med en en sittande halvtafflig kram i bilen med säkerhetsbälte på. Dessutom satt Andrea i baksätet, och hur gör man då? Skakar hand? Nej, det vore ju inte snyggt! Så jag gick helt enkelt ur bilen och levererade två riktiga kramar.

Men ändå känner jag att jag skulle vilja ta det vidare till en ny nivå, att lära mig kindpussen. Men jag vet inte om jag är redo. Det finns ju en risk, för om man kindpussar någon en gång, då måste man ju göra det nästa gång. Man kan ju inte gå tillbaka till en kram liksom, för då undrar ju de vad som hänt? De kanske tror att jag inte gillar dem längre. Eller att de sagt nåt dumt. Eller att de luktar illa!? Dessutom måste man hålla reda på vilka man kindpussat och inte. Och om det är två tjejer och man känner den ena lite bättre. Ska man då krama den ena och kindpussa den andra? Det känns ju lite mobbing.

Så nja, jag kanske ska hålla mig till kramarna ändå.. men vem vet, då jag blir lite mer senior och gråhårig så kanske det kommer naturligt. Eller för att träna så kan man innan man träffar tjejer man känner varsko dem att man vill träna på en kindpuss. Då kan man ju ge lite förberedande instruktioner i ett SMS typ: "Dubbel kindpuss, vänster sida först. Kram!".

Vill bara avsluta med handkyssen, den känns ruggigt mycket medeltid. Vill starkt avråda från att plocka fram den, låt den stanna i badrumsskåpet tillsammans med slipsnålen.

Dagens tips: Andrea och Maddelito, perfekta sällskapet på en filt i en solig park med lite gott att äta och dricka. Tack för en skön eftermiddag!

Snabba bud

Ju äldre man blir, desto mer förvånad blir man över när saker funkar som det ska. Jag tror att då man var yngre så räknar man med att allt ska gå som det är tänkt, och så blev man arg och besviken då det inte blev så.

Men efter många år som projektledare och allmänt förvirrad inser man att saker går sällan som man tänkt sig. Detta gör då att man istället tar glädjeskutt när väl saker funkar. Man behöver inte vara pessimistisk, men bara att man kanske ska sänka ribban lite och låta sig bli positivt överraskad.

Just nu hände en sån sak.. sitter lite tajt till med jobb här och kom på att det måste iväg ett paket med lite papper till ett företag på Kungsholmen. Egentligen skulle jag åkt dit själv och lämnat det, men jag hinner inte det. Då kom jag på den eminenta idén att fixa ett bud istället.

Ringde en budfirma, de tog mina uppgifter, jag fick ett kundnr, frågade vart de skulle hämta paketet och vart det ska levereras till. De kommer om 10 minuter (!!!) och hämtar upp det, jag blev helt paff! Och som om inte det vore nog, fakturan postas hem till mig. Och beloppet? 180 kr! Det är ju INGENTING! Snacka om ett fynd.. Hade räknat med typ 500 kr eller nåt sånt.

Uppdatering kl 14:13
Nu fick jag halva priset hos ABA oxå? De hade sagt cirka 1.000-1.500 kr för utskrifterna till mig, men det slutade på 4.000 kr. Jag sa att de kunde hört av sig då de såg att de skulle vara i färg och att det blev dyrare. Så det slutade med att jag fick allt för 2.000 kr istället. Slutade med att han skakade hand med mig innan jag skulle gå. Jag fattar ingenting.. dessutom så blev min nya Mizuno driver klar idag, trodde det skulle ta en vecka till! Vad är det som händer? Känns som det kommer hända nåt läskigt snart, det går lite för bra nu. =)

Dagens tips: Box Delivery, jag har inte betalt för att säga detta, men gör det ändå.

Återvinning

Man har ju sin lilla portfölj med skämt som man drar fram med jämna mellanrum. Visserligen har jag så dåligt minne så jag återger nog aldrig mina skämt på samma sätt två gånger, men ändå. Så jag ställer mig frågan, får man verkligen återanvända skämt? Det ligger ju helt i linje med dagens miljömedvetna samhälle med växthuseffekter och allt vad det heter.

Det gäller ju att ha koll på vilka man dragit skämten för och inte, annars så blir man ju typ avslöjad. Ibland har jag sett några stå-upp-komiker på Jay Leno eller nåt sånt, och sen då man googlat dem och hittar dem på YouTube så ser man att de kör nästan exakt samma grej som de gjorde hos Leno. Det är samma tonfall, samma ord och samma gester.

Helt plötsligt så tar det liksom udden av det hela då man vet att det är inövat och det känns lite som ett skrivet manus. Och så vill man ju inte framstå!

Men det är ändå då man har en liten story att berätta som tar ett par minuter. Man bygger liksom upp bilden, laddar för skämtet och sen drar man till med slutklämmen. Det är roligt!

Jag var toastmaster på ett bröllop för ett par år sen, det var skitläskigt! För det var lite som en stå-upp-komiker, fick förbereda ett par skämt och man var galet nervös för att folk inte skulle skratta. Jag har inga problem att prata inför folk, tvärtom, gillar att hålla föredrag och grejer. Men just att dra skämt på beställning, det var en utmaning. Som tur var så lyckades man pressa fram några fnitter där på brölloppet så man får anta att det gick vägen.

De roligaste skämten är nog ändå de som kommer sådär spontant och man undrar var det kom från. Ironi funkar alltid också, och skämt om sex. Det är en bra isbrytare även om man är på möten. Folk är inte så pryda som man kan tro!

Dagens tips: Roliga vänner, jag har en helt bunt faktiskt! Det är suveränt!