Jag hade sett det på bilder, jag hade sett det i en och annan skål på bjudningar, jag hade sett deti glas, jag hade sett andra smacka i sig dem med förtjusning. Jag gillade till och med då man använde namnet på människor. Men jag hade aldrig testat själv..
För 5 år sen så kunde jag inte hålla mig längre.. Med grav salivutsöndring så greppade jag tag i den gröna glansiga oliven med en perfekt liten röd bupp instoppad i mitten. Hon var som gjord för mig, hon skulle bli min första. Högtidligt förde jag sakta min hand med denna lilla delikatess mot min förväntasfulla mun. Oliven krystade av förväntan över att få ta min oskuld. Jag kunde tänka mig att det smakar lite som en blandning av vindruvor och kiwi, och med en liten smak av körsbär eller jordgubb. Mina smaklökar förväntade sig en orgasmisk upplevelse, detta var ett stort ögonblick. Olivens resa till min mun kändes som en evighet, så många tankar for genom mitt huvud.
Jag slöt mina ögon, fångde upp den lilla gröna spänstiga bollen mellan mina tänder och bet till. Det tog en millisekund innan min panna i ren reflex rynkades av den salta fadda smaken. Tog en tugga till, kände hur det lite gryniga, jolmiga fruktköttet började invadera mina tänder. En unken smak spred sig i munnen, jag var i chock. Den tog liksom aldrig slut, den växte i munnen och det började fastna saker i gommen. Lite ungefär som då man äter avokado. Helvete, detta var inte alls vad jag tänkt mig! Tänkte att det måste vara en bugg, en felaktig oliv.
Då jag idogt försökt skrapa bort kvarlevorna från gommen med min tunga så tog jag en till. Jag försökte se oberörd ut, men skräcken lös nog igenom. Folket i lokalen stannade upp, allt gick i slow motion, jag hade tunnelseende. Jag bet tag i den nyförvärvade lilla stackaren, tuggade snabbt för att se om den goda söta smak jag förväntade skulle infinna sig denna gång. Men icke, total katastrof. Fick kväljningar och försökte desperat torka av tungan med en servett för att få bort smaken. Tog flera dagar innan jag kom i balans igen.
Sen dess känner jag ett stort förakt mot dessa överreklamerade små grönsasker. Eller växter, eller vad det nu räknas som. Oliver är lite som marsvin, man vet liksom inte vad det är, var de kommer ifrån eller vad de fyller för funktion. (vill dock flagga för att olivolja är en bra uppfinning, men det måste komma från någon annanstans, typ samma ställe där de gör grillchips och delikatobollar.)
Så nej, oliver, avokado och kaffe, de kommer från samma planet som marsvin. Ingen kan på fullaste allvar tycka att de är okej. Jag tror alla bara går och låtsas att det är gott för att reta mig. Och tro mig, ni lyckas. Dessutom äter ni sushi oxå, vilket skamgrepp. Sushi är lite som oliver, ser fruktansvärt aptitligt och gott ut, men smakar nåt så förjävligt. Nej, upp till kamp!
Dagens Tips: Gänget i Tomelilla, Kjelle, Carina och Elina. Ni är så underbara! Tack för en supertrevlig Valborg! Och så Daniel förstås, favorit i repris, även fast han kör bil som en pensionär.
måndag 5 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tack för ditt besök
Vi tyckte det var jätte kul att du kom ner, du är alltid välkommen!
Det var ju synd det här med oliver :)
Kram från:
Kjelle o Carina
Vill bara säga att oliver låter sig väntas på. En morgon. Eller, kanske mer sannolikt, en eftermiddag när du vaknar. Så kommer du känna att idag. Idag gillar jag oliver. Och den oliven som du då äter kommer heller inte vara god.
Men gången därpå, när betingelserna är rätt. (jag tror på eftermiddagsluren...den föder något liksom) DÅ är olivsmaken din.
Eller så kan du spä ut smaken med något, det går fortare att lära sig smaker då och låter inte som något ur uppenbarelseboken. =)
Hmm.. en sak är säker i alla fall, det kommer INTE ske en morgon. På morgnarna är inte ens grillchips gott. Men kanske efter en eftermiddagslur i kombination med utspädning i delicatobolls-smet. Ja, det kanske kan funka! Tack för tipset! =)
Hahaha! Du är för skön!
Förvisso är våra smaklökar dag och natt, men jag tyckte beskrivningen av oliv-upplevelsen var enastående!
Det absolut värsta är att ALLA verkar gilla kaffe, oliver och suhsi. Börjar nästan få en känsla av att det är JAG som är onormal och inte alla andra. :P
Men jag är envis, jag ger mig inte riktigt än..
Skicka en kommentar