| Vill med detta inlägg ge en eloge till Mikael Persbrandt som jag anser vara Sveriges i särklass bästa skådespelare. Det finns INGEN som är så bra på att spela sig själv som Micke. Spelar ingen roll i vilket sammanhang man ser honom, alltid samma tonläge, alltid samma frisyr, alltid samma skepsis. Och han är så hal, man vet inte vart man har honom i dialogen. Är han allvarlig, eller är han ironisk? Är han ledsen, glad, eller kanske till och med förvirrad? Att med ett och samma uttryck kunna göra så många olika sinnesstämningar är en konst. |  |
Hans isblåa vackra ögon kan dessutom får den mest frigida Allers-prenumeranten att få gåshud ända ner till tåspetsarna.
Man SKULLE kunna säga att har man sett en roll med Micke så har man sett alla. Men det är snarare så att han är så fruktansvärt bra i det han gör, att man inte kan få nog av att ideligen se samma sak, och därför vill man se ALLT som Micke är med i.
Spelar ingen roll om det är en Wallanderfilm, ett reportage från Midnattssolsrallyt eller en reklamfilm för Rädda Barnen. Mikael Persbrandt ÄR Mikael Persbrandt.
Har faktiskt sett honom ta ut svängarna rejält några gånger genom att sätta på sig ett par glasögon! Det är nästan som dag och natt, han blir nästan som en helt ny karaktär, fast bara nästan. Lider med Micke över att han var med i Tre Solar med hans goda vän Rolf Lassgård. (som även han är en utmärkt skådis!)
De blev lurade att bära garn-nystan som peruker och fick lära sig rida häst. Men ingen är perfekt, filmen såg säkert väldigt bra ut på papper, men känns ändå tråkigt att Micke åkte med i fallet av den filmen. Han är bättre så. Personligen så tycker jag han ska skippa glasögonen och garnet och göra det han är bäst på, att bara vara Mikael Persbrandt.
Dagens Tips: Mikael Persbrandt. Kan inte säga det många gånger nog, det finns INGEN som är lika mycket Mikael Persbrandt som Mikael Persbrandt.
